Kerry Blue Terriern kommer ursprungligen från Irland. Dess ursprung är inte helt klarlagt men den troligaste teorin är att rasen utvecklades från inkorsningar av Irländsk varghund i de ursprungliga hundarna av terriertyp som fanns på ön.
Från början fanns där ett flertal olika varianter av högbenta terrier. Färgerna kunde variera mellan röda, vita, gul, svarta, gråblå eller harlekin, många med tanfärg på huvud och ben. Det fanns både hårda, sträva och mjuka pälsar.
Under 1700-talet var det inte tillåtet för gemene man att äga föregångarna till Irländsk varghund och Irländsk setter som användes för jakt på större villebråd. Det var endast godsägarna som fick jaga.
Folk på bygden behövde dock en hund som hjälp i arbetet och därför utvecklades terriern till en allt-i-allo hund. Den skulle vara behjälplig med att hålla råttorna under kontroll på gårdarna, vakta hus och hem, valla fåren samt också fungera som jakthund främst på grävling som det var tillåtet att jaga.
Naturligtvis trotsades även förbuden och en hel del tjuvjakt ägde rum. Till det passade de gråblå hundarna extra bra. Färgen gjorde att de smälte in i skuggorna och därigenom kunde tjuvskytten och hans hund undkomma upptäckt.
Just i grevskapet Kerry, längst ned på den södra delen av Irland, övervägde den blåaktiga, mjukpälsade varianten och en mer selektiv avel för att befästa typen började så sakta ta fart.
Det är svårt att säga vid vilken tidpunkt man kan tala om Kerry Blue Terrier som ras. På grund av dess enkla ursprung bland Irlands allmoge finns det inga tidiga avbildningar av rasen. Den första litterära referensen ges 1847 då en författare beskriver en blåpälsad hund med mörkare fläckar och ofta med tanfärg på ben och nos.
Kerryn visades första gången på utställning 1913 och blev mycket populär under 20-talet då den fick funktionen som en maskot för de irländska patrioterna. Den har kallats för Irlands nationalras även om denna beteckning får betraktas som inofficiell.
